How far I've come
"Jag sitter här med en välbekant men samtidigt konstig känsla... Känslan av att något saknas... Det är en känsla jag önskar att jag inte kände, jag önskar att jag kunde vara nöjd med allt jag har men jag längtar efter något mer och det skrämmer mig... Jag vet att det bara är mina känslor som rusar men ibland är de svåra att ignorera.
Ensamheten smyger sig på och hela jag ropar efter en varm och trygg famn med ett par starka armar som håller om mig och en mjuk röst som dränkt av kärlek viskar att allt kommer bli bra, att jag inte är ensam och att jag är älskad-precis som jag är... Någon som gör ett "jag" till ett "vi", som jag alltid kan prata med, som alltid finns där... Någon som tar hand om mig, pysslar om mig, bryr sig om mig och gör saker för mig bara för att visa hur mycket jag betyder och för att jag ska slippa. Någon som ger mig platsen där det inte drar eller lånar mig sin jacka för att jag ska slippa frysa. Någon som sätter mig först, är lyhörd för vad jag behöver och vill och som gör allt för att göra min dag bättre. Någon som blir lycklig av att bara se mig le, som inte kan se någon av mina skönhetsfläckar utan tycker jag är den vackraste flickan på hela jorden. Någon som skriver ett långt kärleksbrev och skickar det på posten trots att vi pratar varje dag för att påminna mig om hur underbar, älskad och behövd jag är bara för att jag behöver det. Någon att krypa till intill och bara slappna av hos... Någon som pillar i mitt hår, ger mig en massage eller bara smeker över min hud bara för att jag njuter av det-utan att kräva något tillbaka...
För det är kärlek för mig, en snäv men sann bild av kärlek och det är vad jag längtar efter en kall och regnig och ensam dag som denna..."
Jag är så otroligt glad att jag idag kan säga att jag inte har den där känslan :) Idag vet jag att Gud är nog för jag har upplevt mer av Honom än jag hade då och jag har gett Honom mer av mig än jag hade då och jag är helt säker på att Han är det/den enda jag behöver! Det är en fantastisk känsla ska ni veta, spec när jag så ofta levt med denna "längtan" jag skrev om här ovan och känt mig otillräcklig... Jag har inte känt mig hel o jag har alltid trott att jag behövde en kille för att bli hel men det är ju bara helt (:P) fel! En man kommer aldrig att kunna göra mig hel, det kan bara Gud. Och ingen man förtjänar ngn som inte är hel i sig själv med Gud :) Jag måste älska mig själv o veta vem jag är i Gud o vara tillfredställd i Honom innan jag kan älska en man på det sätt han förtjänar. Visst har jag börjat fatta lite va? ;) Jag är inte så dum ibland ni ;) nej, men, all cred till Gud som vanligt :P Jag säger inte att jag gett upp drömmen om att få privilegiet att dela livet med en man men jag kan med glädje o stolthet säga att jag skulle vara ok även om det inte hände för Gud är nog :) Det är otroligt befriande att kunna lägga ner den rättigheten som jag så krampaktigt hållit fast vid de senaste åren och trots att det är svårt så kan jag iaf numera se när jag är på väg att slita tag i den igen och istället be Gud om hjälp att lägga ner den en en gång. Han är så fin, min Gud <3
Nedkladdat i anteckningsblock de senaste dagarna...
My Saviour, My God!
Fader, jag är Din...
Tack för Din kärlek! Tack för att du aldrig gav/ger upp, för att du tog mig från tvivel, fångenskap & smärta in i Din kärlek, frihet & frid!
Is 55:12 "You will go out in joy and be led forth in peace; the mountains and hills will burst into song before you, and all the trees of the field will clap their hands."
You are my joy! My all in all!
Korset, Lammet - tronen, Konungen
Jag tillber Dig, jag beundrar Dig för den Du är - för att Du är!
Din kärlek är sann, äkta, ren, hel, helig, varm...
Din kärleksfulla famn är mitt hem, där är jag trygg, där läker mina sår, där helas, renas & helgas jag.
Dina ögon brinner av en så djup kärlek att jag varken kan eller vill hålla mig över ytan, jag druknar i Din kärlek & vill aldrig andas världens luft igen. Du är ALLT jag behöver, begär och vill ha <3
The only living God almighty, Lord of all for eternity.
Faithfullness, Grace, Love...
You are <3 You are
You give times forever, I'm able to recieve a tiny bit of it - I give back all I am which is even smaller...
My God, my Father, my Love, my Life, my All, my Saviour, my Redeemer, my Streght, my Glory my Shield, my Deliverer, my Portion, my Shepherd, my Hope, my Forever, my Beloved, my Lover, my Friend, my Brother, my Helper, my Rock, my King, my Lamb, my Priest, my Promise, my Intersessor, my Fortress, my Lord, my Master, my Doctor, my Healer, my Teacher, my Creator, my Joy, my Peace, my Beauty, my Song, my Dance, my Grace, my Desire, my Rightiousness, my <3 ... You Are!
Let my song rise like insense to You and may it please You, may You enjoy it and smile over me for I live to serve You and bring You joy <3
"I live only to see Your face so shine on me"
Always Forever
I will ever praise You
You are all I need
Nothing compares to You
More than words can say...
More than ever before
"I am Your servant come to bring You glory as it's fit for the work of Your hands."
I've found where I belong! <3
"I know I'm filled to be emptied again, the seed I've reciever I will sow..."
"The enemy is under Your feet, we are free, we are free!"
HELP!
Forever and always
OBS!! Also please check out this amazing song: By your side - Tenth Avenue North. It is true (as unbelievebly amazing as it may sound) and it's for you! <3
Over and out ;) Be blessed <3
Ursäkta
Kärleksfulla viskningar <3
Hinner inte skriva om hela denna vecka nu men ska försöka skriva mer så småningom :) Vill bara dela två saker Gud har viskat om i mitt hjärta under den här veckan :) I torsdags, under Jesus Culture konserten som för övrigt var helt fantastiskt (!), när jag stod och njöt av musiken, folket och Guds närvaro så "hör" jag hur Gud bara viskar inom mig: "Emma, jag njuter lika mkt av din lovsång och dina böner som alla de människorna du ser omkring dig tillsammans <3". Det innebär inte att Gud älskar mig mer, faktum är att Han säger precis samma sak till just dig, Han älskar nämligen alla precis lika mkt - Hans kärlek ÄR, den förändras inte, lixom ökar o minskar, den är!
Så när jag stod där o Han sa det till mig betydde det helt otroligt mkt för när jag såg mig omkring på alla hängivna människor omkring mig och hörde deras vackra sång o tittade på mig själv och min halvhjärtade/lite ofokuserade/operfekta sång och kände mig rätt kass och att Gud just då väljer att påminna mig om hur mkt Han älskar mig o tom på ett sätt jag inte tänkt på förr... Jag menar, wow! Han älskar mig trots att jag är så kass på att älska Honom tillbaka och Han ser till mitt hjärta o mina avsikter och är överseende med att det inte alltid blir som jag tänkt :) Inte så att Han inte bryr sig om vad jag gör, Han har skyhöga standards som jag aldrig kan nå upp till o Han kompromissar inte, men Han dog för att jag skulle kunna bli rättfärdig - det är som om jag aldrig någonsin gjort något fel alls! Och därför ser Han till hjärtat o inte nåt perfekt yttre o det betyder så mkt! :)
Den andra viskningen var faktiskt inte riktigt till/om mig men den gäller oss alla. På ett av förmiddagsmötena så bad Han som pratat (Kan ha varit Mattias Nordström, kommer inte riktigt ihåg...) alla stilla sig inför Gud och sen bad Han de som kämpat/kämpade med att Gud älskade dem att räcka upp sin hand inför Gud och sen bad han oss som stod i närheten att be för dem vi såg räcka upp handen och när jag bad för en tjej inser jag att jag viskande ber ut i luften: "Jag älskar dig som om du vore min enda dotter! <3" "Hjälp!" tänkte jag där jag stod.... "Nej men Gud det kan du väl inte göra... Du har ju massa barn o Jesus var ju din enda son så visst, det är klart du älskade Honom som din enda Son men alltså så här kan du väl inte säga... Eller?" Men grejen är att det kan Han visst och det gör Han! <3 Hans kärlek är inte som våran, Han delar inte upp sin kärlek o har absolut inga favoriter, eller rättare sagt, Han har BARA favoriter! Och Han har all rätt att säga (och Han kan inte ljuga, det finns inte i Hans väsen, i den Han är!) att Han älskar mig, dig, Jesus, vilken människa som helst som om jag, du, Han, den vore Hans enda dotter eller son för Han gör det! Det är helt brutalt stort!!! <3 Det är fantastiskt och så otroligt oförtjänt och jag är förundrad och så tacksam... <3
Det här är inget som händer varje dag i mitt liv för även om Gud talar varje dag så uppfattar jag det väldigt sällan så det här kommer sjunga inom mig i många dagar nu :) Det är ngt speciellt med konferenser och jag tror att det fokus man har på Gud o den tid man lägger ner på Honom just är det som gör det så lätt att höra Hans röst o känna Hans närvaro där o då :) Men sen kommer ju vardagen o den är ju större delen av livet o målet o trickset är ju att leva nära Gud även där och att vara öppen för Honom varje dag så det är mitt mål i mitt liv! <3 Kram till er <3
Youth 2011 - wow!
Så var vi igång! :D
Ja ni, kära vänner... Så har då äntligen årets höjdpunkt dragit igång med buller och bång, jubel och sång :P Youth 2011 har inletts! :D Igår kväll fick vi lyssna till UNDERBARA Stefan Salmonsson! En kväll med otroligt grym lovsång, taggad stämning och rena gapskratt som ledde till att jag mitt under predikan vek mig dubbel av skratt o kved fram ett "jag döööööööör....!" till min kära syster ;D Ja, det var fantastiskt :) Skulle tro att det kanske ligger ute på livetsordplay.se om ni är sugna på ett gott skratt, mkt kärlek o lite allvar :)
I morse var det sen dags för mig att kliva upp tidigt o va mötesvärd vilket i princip innebar den här ggn att jag var med o förberedde lokalen så att allt var snyggt o att det fanns vatten till talarna o brochyrer redo o lite sånt, sen stod jag i ena dörren in och hälsade folk välkomna med ett leende och såg sen under mötet till att dörren inte smällde igen när folk gick ut o in ;) Under tiden jag gjorde det predikade Jocke Lundqvist, dock hade han samma predikan för några veckor sen i kyrkan så jag kunde hänga med bra trots att jag missade en del när jag fixade med dörren :)
Sen åkte jag och Maria (lillasyster) hem till mig och lagade lite mat och myste till Love in Manhattan - en otroligt bra och berörande film som dock idag lämnade mig ganska sorgsen och melankolisk... Men det går inte för sig att vara så länge till för redan och drygt en timme bär det av på cyklarna mot kvällens möte med Janne Blom och efter det går den fantastiska Jesus Culture-konserten av stapeln!! :D Jag är otroligt taggad på att få höra dem men framförallt på att se vad Gud vill göra genom dem ikväll :) Jag vet att de har ett starkt fokus på äkthet - allt eller inget - och Guds totalt makalösa kärlek! Kan ju inte bli mkt mer lovande än så... ;)
Så nu ska jag försöka skaka av mig sorgsenheten (förlåt om den lyst igenom) och tomhetskänslan inombords och peppa lite för andra kvällen på Youth 2011!! :D
Have a good one people! :D
tillägg
Gud kan även tala genom dina känslor som jag berättade om igår om hur jag bara verkligen ville till Sonstorp eller hur drömmen om DTSen på NZ typ dog... MEN grejen är att känslor inte går att lita på för känslor kan även leda helt fel... Så man behöver vara helt säker innan man går på en känsla o verkligen kolla upp med Gud o låta Honom säga nej om man har fel... Men Han kan tala genom dina känslor, din vilja, dina drömmar och ofta är Hans vilja o din vilja på samma linje. Han har ju lagt ner drömmar i dig som Han VILL att du ska följa men Han vill göra det i rätt tid och Han vill aldrig att du ska älska drömmarna mer än Honom. Han har gett dig talanger, gåvor, intressen som Han vill använda men Han vill att du ska låta Honom leda dig även på de områdena så att du blir till så stor välsignelse som möjligt och så att du blir så välsignad av det som möjligt och därför får du aldrig älska Guds gåvor mer än Honom... :) Sådär, nu fick jag med det också ;)
Han kommer ju aldrig att tvinga dig till ngt, Han älskar dig! Han kommer be dig göra saker o leda dig fram till vägval där Han pekar på den bästa vägen men aldrig släpar dig däråt. Det är alltid ditt val och att följa Jesus innebär inte att ge upp alla dina drömmar, dina gåvor, din personlighet, den du är - Nej! Han har ju själv skapat dig till den du är och att ge ditt liv till Honom innebär att hitta dig själv helt o fullt o att få ut allt som Han har tänkt för dig i det här livet! :) Han skapade dig helt unik inte för att Han hade tråkigt o ville testa en ny "modell", nej, Han önskade, ville ha, behövde just dig och att se dig nu använda det Han gett dig gör Honom helt otroligt glad men inget gör Honom gladare än när du gör det för att du älskar Honom inte för att du älskar presenterna du fått av Honom... För allt Han vill ha är den du är, Han älskar dig precis exakt som du är men grejen är att Han älskar dig för mkt för att låta dig stanna där... <3 Han vill utveckla dig och ge dig mer! Så mkt mer... ;)
På begäran ;)
Hej Emma! Jag gillar verkligen din blogg. Innehållsrik och peppande som tusan! Kan du inte skriva ett inlägg om hur du gör/man ska göra för att prioritera att lyssna till Guds röst och inte följa sin egna plan. Speciellt när det kommer till stora beslut i livet! Allt gott till dig! :) Kram
Tack så jättemkt Johanna för de fina orden, självklart kan jag göra det, ska göra mitt bästa för att ge mina bästa tips i den frågan :)
För det första så är det otroligt bra och ärligt ställd fråga som innefattar en hel del och som inspirerar mig massor :) Det är verkligen en fråga med många vinklar och svårigheter men också många välsignelser och nycklar. Det är svårt att höra Guds röst och det är svårt att ge upp sina egna planer och lita helt o fullt på Guds plan. Jag vill börja här med att citera mitt favoritbibelord ;) I Jeremia 29:11-14 står det: "Jag vet vilka tankar jag har för er, säger HERREN, nämligen fridens tankar och inte ofärdens för att ge er en framtid och ett hopp. Ni skall kalla på mig och komma och be till mig, och jag skall höra er. Ni skall söka mig, och ni skall också finna mig om ni söker mig av hela ert hjärta. Ty jag skall låta er finna mig, säger HERREN." Det är ett avsnitt i en lång och bra bibelbok som säger otroligt mkt och kan användas i så många olika situationer. Gud HAR en plan för var och en av oss och den är god för den är fridfull och ger framtid & hopp! Gud ska höra dig, du ska finna Honom för Han ska låta dig finna Honom om du menar allvar med att vilja höra Honom och möta Honom. Det är alltså det löftet jag utgår ifrån när jag kommer till Gud oavsett vad det gäller men spec när det gäller min framtid, mina planer och viktiga beslut. Jag tror jag tar ett exempel på en gång ;) När jag gick i ettan på gymnasiet för tre år sen stod jag inför ngt som i mitt liv var ett stort och viktigt beslut. Jag hade döpt mig nåt år innan men inte, som man brukar göra i samband med ett vuxendop, gått med i ngn församling. Jag hade växt upp i en liten kyrka - Örmon - och den var större när jag var mindre och det fanns massa barn i min ålder men allt fler flyttade eller bytte församling och till slut var jag och min lillasyster de enda ungdomarna där och det jag menar är inte nu att en församling utan ungdomar är dålig eller fel, Örmon är fantastiskt MEN jag började hänga mer och mer i kyrkan i Sonstorp där jag gick konfa och sen började i en ungdomscellgrupp där. Så i ettan sen började känna att jag verkligen ville kunna engagera mig i EN församling o slippa känna mig så delad. Jag ville kunna gå in för att tjäna i en "familj" och verkligen känna mig hemma och kunna satsa på ett ställe... Iaf så började jag be över det och frågade Gud vad Han ville och jag gick in med en rätt neutral inställning, jag var helt ok med vilket som jag ville bara kunna börja sasta på det jag visste var min plats enligt ett tilltal från Gud. Men ju mer jag frågade Gud (inte så att jag bad över det varje dag i 1 timme men nån gång ibland på nån andakt påminnde jag mig själv o Gud om att jag ville veta) desto mer partisk blev jag och desto oroligare blev jag att Gud skulle säga "fel" sak... :P Jag började leta tecken i allt, slog jag upp ett bibelord som innehöll "nej" eller "inte" var jag förstörd o trodde Gud sagt nej till Sonstorp som då blivit min önskan/mitt "val" och sa ngn predikant ngt positivt jublade jag o tänkte "Yes, Han säger ja!" men sen kom aldrig den där riktiga övertygelsen/vissheten om vad som var ett svar från Gud o vad som var mitt påhitt... För Han kunde ju inte säga både ja och nej om vart annat o till slut var jag helt förtvivlad! Jag ville inte vara kvar i Örmon, jag ville till Sonstorp men jag trodde att Gud kanske höll på att säga nej eller kanske ja eller jag vet inte?! ;) Det var en röra o jag var rätt förstörd för jag ville inte välja "fel" eller gå emot Guds vilja så tillslut bubblade min frustration över o jag gick igenom varenda "svar" jag trodde mig kanske ev fått med Hannah (underbara flicka!) och klagade över hur Gud var så velig o att jag inte kunde höra vad Han sa! ;) När jag så tillslut slutat babbla sa Hannah med ett roat, förvånat, frustrerat och kärleksfullt leende: " Men Emma, menar du att du inte fattar vad Han säger? Det är ju glasklart! Lyssna på dig själv o tänk!" Och då insåg jag bara hur korkad jag var! Jag visste ju att jag skulle till Sontorp, Gud hade verkligen lagt Sontorp på mitt hjärta så mkt att trots att jag inte kände mig hemma i gänget där o inte kände typ nån i cellgruppen och kunde sitta tyst en hel kväll i princip så visste jag att det var där jag ville vara ;D <3 Jag var bara rädd för att vilja ngt så mkt att jag inte såg om Gud försökte säga att det inte var det bästa för mig ;) Så några veckor senare gick jag med i Sonstorps församling och jag har inte ångrat mig EN ENDA DAG sen dess! Nu säger jag inte att man inte kan tvivla på beslut även efter man tagit dem o undra om man kanske valt fel men i det här valet var jag bara så lyckligt övertygad :)
Jag tror att grejen med att lyssna till Gud och Hans planer verkligen är tillit! Varje gång jag frågar Gud om ngt måste jag lita på en mängd saker (det är det som kallas tro) 1) Att Han finns 2) Att Han lyssnar 3) Att Han bryr sig 4) Att Han vill mig väl 5) Att Han har ett svar som Han vill & kommer ge mig. Sen måste jag lita på att det kommer ett svar o när jag tror mig ha ett svar så måste jag våga testa det innan jag kan se resultaten och bekräftelserna på det. Min pastor brukar så smart säga att mna bara kan styra en bil som är i rörelse och att detsamma gäller Gud och oss, om vi börjar gå så kan Gud korrigera oss o styra oss men står vi still o väntar på exakta vägeskrivningar så kommer vi aldrig nånstans ;) Sen gäller det ju verkligen att man känner Sin Gud och Pappa (japp, Han säger att Han är min Pappa så det kan jag kalla Honom, är det inte grymt? :D) så att man vet att Han vill en väl. Det blir omöjligt att följa någon man inte litar på för då blir det inte av kärlek o tillit utan av nån sorts påtvingad lydnad och det blir motvilligt. Gud vill inte att du ska följa Honom motvilligt, då gör det Honom detsamma om du gör allt Han ber dig, Han vill ha din kärlek inte din lydnad men iom att du älskar Honom kommer du vilja följa Honom :) Det kommer alltid att handla om relationen och kärleken till Honom för, som min underbara bibelskolelärare Johnny brukar säga, det enda som håller dig kvar vid/binder dig till Gud är din kärlek, Gud håller inte fast någon, Gud fångar inte in, Gud kedjar inte fast, Gud tvingar sig ALDRIG på och Han tvingar heller aldrig ngn att stanna kvar hos Honom, lyda Honom eller älska Honom. Allt Han vill ha är din kärlek och inget annat spelar roll för Honom om inte kärleken finns som motiv... Han kunde ha skapat robotar med jätteroliga, intressanta, varierande sätt att lyda och visa kärlek för Honom men de skulle aldrig kunna älska Honom för kärlek bygger alltid på fri vilja! Tänk själv, alla de du älskar är det för att de köpt din kärlek, tvingat dig, hotat dig, mutat dig, hjärntvättat dig till att älska dem? NEJ! Du älskar av fri vilja, ingen kan någonsin tvinga fram kärlek! Det är omöljigt!!! Man kan tvinga fram lydnad o tecken på kärlek i ord och handling men aldrig kärleken själv! Det vet Gud mer än någon annan... Därför gav Han dig fri vilja. Inte så att du skulle kunna leva ett liv utan Honom och på så sätt skada dig själv och andra, Han visste att HAn tog den risken och att det kunde skada dig och även såra Honom nåt enormt, utan för att du skulle kunna älska Honom... Och trots att du, jag och alla andra människor valt bort Honom och misslyckats gick Han ännu ett steg i Sin kärlek till oss, Han lade ner Sin ära i himmelen och kom ner till oss mitt i smutsen o synden i världen och Han visade oss Sitt rike, Sin kärlek och Sin vilja och DOG för oss ovärdiga människor så att vi skulle få en andra, 3e, 4e och 20111184763521e chans!!!! Han ger aldrig upp och Hans kärlek minskar aldrig och upphör därför ALDRIG! Är det inte helt ofattbart fantastiskt!? Och det enda Han vill ha i gengäld är din kärlek, en relation till Sin son eller dotter...
Jag känner att jag kommit ifrån ämnet lite men det är så fantastiskt! Och dessutom handlar det om vem Gud är och du behöver veta detta för att kunna lita på Honom och följa Honom. Så nyckeln, det viktigaste, i det här med att följa Guds planer o vilja o inte våra egna är att veta vem Han är och lära känna Honom för då föds den tilliten som behövs för att kunna följa och lyda i kärlek och inte med motvilja. Jag vill ta två exempel till från mitt liv o tillsammans med det första representerar de några personliga exempel på hur Gud har talat till mig i stora beslut och viktiga saker på konstiga sätt ;) Grejen med att höra vad Gud säger är inte att det kommer en hörbar röst, det har aldrig hänt mig... Det händer inte många... :P Det som brukar hända är att jag får en tanke (typ kommer o tänka på nån person, nåt ngn sagt, ett bibelord, bara tänker ngt konstigt som inte är logiskt just då att jag själv skulle hitta på... ibland är det tydligt så att jag vet vilka orden är, ibland är det mer av ett sammanhang som betyder ngt) eller en känsla (typ att jag börjar vilja ngt, får ett hjärta för ngt, blir passionerad för ngt eller motsatta negativa käslor som ger mig svar i vissa situationer)... Men hörrni, jag hör fel hela tiden ;) Och ofta hör jag inget o ibland känns det mest som att jag nog hittat på det själv men jag vet att det är Gud mkt oftare ön jag vågar tro eller erkänna det för mig själv :P Ofta säger Han bara, när jag ger Honom en minut på en andakt eller nåt, "Jag älskar dig" eller ngt liknande kärleksfullt... Men ibland kommer det mera specifika saker som häromdagen när jag var på möte o Gud helt klart o tydligt i mina tankar säger: "Du måste börja älska dig själv" haha, jag var helt oförberedd o dubbelkollade typ : "Gud vad sa du nu..?" o helt klart säger Han samma sak igen och jag vet att Han hade/har rätt o det är ngt både Han och jag jobbar på i mitt liv just nu :) Ett ställe Gud talar väldigt mkt i till mig är, eller nej förresten jag kom på en till :P Ett är genom låttexter, lovsången men även vanliga radiodängor :P Det andra är när jag ber för ngn eller ngt och Gud verkligen ger mig en känsla för hur personen känner det, vad grunden i det är och vad Gud känner för personen i situationen :)
Ok, så det två exemplen: Jag ska ta det kort... Jag skulle åkt till NZ i höst och gått en DTS där (typ en bibelskola) och jag hade kommit in, köpt flygbiljett o allt var klart och jag trodde/visste att Gud sagt ok. Men ju närmare det kom, desto mindre ville jag, det lixom dog i mig, drömmen dog... Jag ville inte längre (nu betyder inte detta att allt du inte vill är fel!), jag var inte redo men jag visste inte hur ajg skulle avbryta allt eller vad jag skulle göra istället. Sen kom jag till Uppsala och Livets Ord (LO) på Europakonferansen i juli och en kväll kliver Jocke Lundqvist upp på scenen o gör reklam för bibelskolan (LOBC) och säger typ: "Bibelskola är det bästa du kan göra efter gymnasiet eller när som helst eg och LOBC är en fantastiskt bra bibelskola så har du inga planer för hösten, kom hit! Har du redan planer, skit i dom o kom hit ändå! :P" Han sa det skämtsamt men det var som ett slag i magen fast på ett bra sätt och jag tänke typ "Ja, Gud! Jag vill! Försöker du säga ngt här...?" Jag var helt förstörd i 2 veckor o grät o våndades o visste inte vad jag skulle göra men till sist kom jag fram till vad jag fortfarande tror var vad Gud sa (jag är inte hundra för Han kan ha sagt nåt annat men jag har iaf inte hamnat fel kan jag ju säga :P) "Det är ok Emma, jag ser att du inte är redo och jag ger dig ett val. Du kan fortfarande åka till NZ o jag är med o det kommer bli bra där MEN om du vill kan du åka till LOBC istället och jag kommer vara med där också. Välj du den här gången." Och jag valde LOBC och jag är helnöjd! :) Ja, jag förlorade 5 mån lovsångs-DTS på NZ (min dröm på så många sätt) och 10000 o en del av mitt anseende men jag vann ett år på LOBC där jag redan lärt mig så mkt, växt så mkt, kommit mkt närmare min älskade Gud och fått fantastiska vänner och jag är rätt nöjd med det bytet. Jag har tvivlar massor, hela 1 månaden tvivlade jag men nu är jag bara så glad att jag har fram tom maj på mig att spendera här med Gud, nära Hans hjärta, med alla underbara männsikor! <3
Det är lustigt hut mkt mer jag hör Gud nu när jag spenderar så mkt tid med Honom varje dag ;) Ngt jag vill fortsätta göra alltid så jag ska försöka men detta året går det ju lätt ;) Då kommer jag in på det andra ex som var så oväntat, verkligen! Jag kommer inte ihåg när eller hur det var men jag vet att jag av ngn anledning kom att fråg Gud om Han ville att jag skulle göra ngt för nån annan, typ därhemma, och att Han pekade ut (jag kom o tänka på) ett par vänner som jag visste behövde bla pengar och att jag sa (tänkte) till Gud: "Ok, Nej men Emma, skärp dig! Du går bibelskola o har inte pengar till det, sluta överdriva hela tiden, du ska alltid vara så 'duktig'" men summan kom tillbaka trots att jag försökte hitta andra summor men de flög iväg så fort igen o jag tänkte väl att "ok, jag lämnar det här nu innan jag förvirrar sönder mig själv" och sände en tanke till Gud att ta hand om saken. Den närmaste dagen kom jag att tänka på det ett par ggr till o jag kände mig mer o mer lugn över att om Gud ville att jag skulle ge 5000 så var jag beredd att göra det :) Senare samma dag eller nästa fick jag dessutom upp en bibelvers i huvet, bara vart i bibeln inte vad det stog, o när jag kollade upp den så insåg jag att den var till mina vänner, som uppmuntran och jag kände att jag ville kunna skicka den versen med en summa pengar som uppmuntran o bekräftelse från Gud till dem. Sen nästa dag eller nåt slog jag upp bibeln för att läsa dagens tre kapitell (vi har en bibelläsningsplan på bibelskolan med 3 kap om dan) o jag tror dessutom jag var lite efter eller före eller fel i den eller nåt :P Tror du inte att ställer jag ska börja läsa är det om när Jesus mättar (inte 4000 som i nåt kap senare vilket inte ingick i den dagens plan) 5000 pers!? Det övertygade mig o det kändes rätt trots att det var så mkt pengar o så spontant så jag skickade dem pengarna o trots lite krångel med kontonr kom pengarna o bibelordet fram o fick bli en stor välsignelse o uppmuntran för mina vänner :) Så Gud kan tala på massa olika sätt :) Inga sätt som Gud talar är fel, de är bara olika, personliga, varierade och individuella så att de passar just dig o så att just du fattar vad Han säger ;)
Oj, vad det blev långt! Förlåt kära ni... Tack Johanna för förfrågan, hoppas du är nöjd med svaret :) Om ni har frågor är det bara ni hör av er så lovar jag att svara så gott jag kan och har ni andra önskemål vore det kul att få uppfylla dem också :)
Ni är fantastiska och så dyrbara! Ta hand om er vart ni än befinner er när ni läser detta :) Kramar till er <3
Det utlovade om Gud och jag och Hans KÄRLEK! <3
Såhär när man går bibelskola och spenderar dagarna med att bli matad med bibeln och blir insluten i Guds kärlek så mkt genom alla underbara människor hela tiden (vilket är helt fantastiskt) och läser massa kristna böcker o 3 kap i bibeln varje dag så kan det lätt bli nån form av plikt och vana och det är lätt att tappa sin egen personliga tid och relation med Gud. Och det är något jag verkligen verkligen inte vill göra och något jag jobbar på varje dag för att inte göra. För det kommer ALDRIG någonsin finnas NGT som är viktigare än Gud och jag - så är det bara! Bibelskolan, församlingen, lovsång, bön, vänner, familj, framtiden, livet - inget är viktigare än Gud och jag för det är i och med Honom som allt får sin mening, glädje och tillfredställelse :) Det är ngt jag verkligen börjat inse mer och mer under de här 2 månaderna jag spenderat här än så länge och något jag hoppas att Gud verkligen ska bränna in i mitt hjärta. Jag vill lämna bibelskolan i juni och veta att jag aldrig kommer kunna gå tillbaka till den jag var innan, att jag aldrig någonsin kan säga att jag inte tror på Gud för att jag upplevt Honom på ett sätt som inte går att förneka, att jag aldrig ska tvivla på Hans kärlek och att Han kan tillfredställa varje behov och önskan jag har för att jag upplevt Honom som den Han är och aldrig kan förneka det! Jag vill bli brännmärkt av Hans kärlek så att det känns och syns för alltid! Det kommer aldrig att finnas ngt viktigare, ont som gott så är Gud viktigare än kyrkan, vänner, familj, pengar, jobb, kallelser, talanger, intressen, allt jag kan kalla "mitt". För när jag gav Gud mitt liv så gav jag Honom allt och det innebär verkligen ALLT! Jag tror jag skrev ett inlägg där jag nämnde det här, att jag verkligen inte har några rättigheter inför Gud för Han ger mig ett val - allting eller inget är vad Han kräver och det har Han all rätt till för ska jag välja Honom kan jag inte samtidigt välja någon/något annat. Och jag kommer misslyckas o gör det varje dag i stort som smått men grejen är att Hans kärlek aldrig förändras - Han vänder aldrig mig ryggen men när jag syndar på ngt sätt är det jag som ger Honom en lavett och vänder mig om och går, Han står kvar med smärtan, skammen men samma kärlek och längtan och önskar bara att jag ska vända mig om och komma tillbaka. Så fantastisk är min Gud! Så mkt älskar Han mig! Så hur kan jag inte älska Honom tillbaka och vilken kärlek uttrycks inte i handling, vem älskar ngn och vägrar umgås med den personen eller väljer andra saker över den personen eller sårar den personen med ord o handling. Så gör vi inte, nej, vi "go out of our ways" för människor vi älskar, vi ger ett bevis på vår kärlek inte bara i tomma löften o ord utan i aktiv handling. Vi kompromissar, ger, förändrar vårt beteende och gör saker som kan verka helt korkade bara för att se personen vi älskar le - eller hur? Detta gör vi trots att människor vi älskar sårar oss ibland o inte alltid ger tillbaka en lika stor gåva och inte uppfyller alla våra behov. Hur skulle då jag, som har en relation med den levande Guden som inte bara är kärleksfull nån gång ibland utan som ÄR (alltid, i allt, never ending) kärlek och som uppfyller alla mina behov och som aldrig sårar mig, överger mig, älskar mig mindre trots att jag sårar Honom. I allt Han gör ser Han till mitt absolut bästa, hur skulle jag då kunna ge Honom något annat än det patetiskt lilla "allt" jag har - mitt liv?
Så många människor i världen idag, okristna men även kristna sorgligt nog, tror att vi kristna "måste" följa en massa regler, göra massa goda saker, be massa ggr, gå till kyrkan varje söndag, förändra dem vi är, låta bli allt vi tycker om för att få ha en relation med Gud. Att vi på nått sätt måste försöka komma så nära perfektion vi kan för att förtjäna Hans kärlek. Jag har stora o VIKTIGA nyheter till er alla!!!! Vi kan ALDRIG någonsin förtjäna Hans kärlek, vi kommer aldrig leva rent och rätt enligt Hans standars, så som Jesus levde - inte en chans, nånsin! Vi är körda! Jag är körd 1000 ggr om, jag garanterar dig det! Jag skulle inte ha en chans om inte Jesus dött för mig och gett mig Sin helighet, renhet, förlåtelse och rättfärdighet.
Jag vill ge dig en OTROLIGT bra bild, detta är viktigt, LÄS DETTA! Säg att Gud är som månen och vi är här på jorden med målet att ta oss till månen, utan några "uppfinningar" utan bara våra kroppar att ta oss dit med. Så säger vi att "goda" människor, snälla, givmilda, duktiga människor, regelföljande folk är som höjdhoppare som kan hoppa över 2 meter högt medan människor som gjort mkt dumheter i sina liv och kanske ända ner till massmördare, våldtäcktsmän mm som kanske kan hoppa 2dm över marken och bland dessa olika kategorier o många fler passar vi alla in... Då kommer nu POÄNGEN: Vad spelar det för roll om jag kan hoppa 2 m och någon annan bara en halv meter när målet är månen? Jag kommer ju aldrig nå dit iaf! Det är 1000-tals km dit och jag har inte en chans, jag är körd! Så varför skulle jag kalla mig själv bättre än han som bara hoppar 1.75!? Jag är ju lika misslyckad som han för ingen av oss kommer nånsin ta oss till Gud!? Ibland är vi bara så korkade alltså! Sen så får Jesus vara rymdraketen som tar oss till Gud ;) Lite haltande liknelse men iaf, Han tar oss dit vi själva aldrig kan komma! Och vi kan försöka bygga höga torn upp mot månen men vi kommer aldrig nå dit utan rymdraketen (Jesus), det inser ju alla. Så vi behöver alla Jesus lika mkt :) Det är det som är så fantastiskt :D
Och grejen jag var inne på förut kära underbara vänner är att jag aldrig någonsin kan förtjäna en biljett på den rymdraketen, jag måste ta emot biljetten i tro. Jag måste ta emot gåvan Jesus gav mig på korset, acceptera att priset är betalt och att Jesus är kaptenen i mitt liv från o med nu och att Han kommer leda mig till månen och välja att kliva ombord på rymdskeppet! Jag menar det krävs en del tillit att kliva på ett rymdskepp, man måste lita på personen som styr, det går ju inte att sitta där och "baksätes-köra" ;) Så alla har vi ett val, Jesus eller inte Jesus... Och ingen kan ta det beslutet åt mig eller dig, det är personligt för det gäller mitt/ditt liv/evighet! Det är ett stort val första ggn man släpper in Jesus i sitt liv o låter Honom ta ratten men varje dag o ofta flera ggr per dag måste man ta beslutet igen och igen att inte försöka ta tillbaka ratten o ibland gör man det ändå men då får man säga förlåt o lämna tillbaka den igen o Han ger inte upp o säger efter x antal försök: "Nehe, du vill ju uppenbarligen inte att jag ska köra så gör det själv då!" Nej, Han väntar tålmodigt på att få ta ratten igen och styra oss tillbaka på rätt väg igen :) Hur kan jag då ge Honom mindre än allt jag har? Allt det goda o fina o "duktiga" jag gör är ju bara en respons på Hans kärlek till mig, ett bevis på att jag blir mer och mer lik Jesus ju mer jag umgås med Honom... Det är det viktigaste i mitt liv, att möta Honom varje dag, oavsett hur mitt liv ser ut och hur jag mår så vill jag möta Honom och prisa Honom för vad Han gjort och vem Han ÄR! Jag vill umgås med Honom oavsett om jag kan känna att Han är där eller inte för det handlar inte om var jag känner utan vad jag vet och jag vet att Han är där och jag vet vem Han är och vad Han gjort för mig o det är allt jag behöver veta för att kunna umgås med Honom <3 Han är fantastisk ifall ni undrar ;)
ojojoj,jag skojar inte när jag säger nu att jag skulle kunna skriva så mkt mkt mer i en timme till!! Det tar inte slut! Han är på riktigt så bra och det finns så mkt att upptäcka och hur glad jag än är över det jag redan lärt mig/upplevt är ju ännu mer exalterad över att det finns oändligt mkt mer att upptäcka/uppleva!!!! :D *stort leende, utan ord i kärlek/glädje/"aw"/bubbel på insidan* ;)
Jag ber att det inlägget ska få beröra just ditt hjärta på ngt sätt! Ge Honom en chans att visa dig Sin kärlek oavsett om du redan känner Honom eller inte och jag LOVAR att Han inte kommer göra dig besviken. Det finns inget roligare som förälder (o Gud kallar Sig din pappa) när ens barn ber en visa sin kärlek till dem :D Det finns inget att förlora o man måste satsa för att vinna! Ha en underbar dag imorrn fina människor! Jag lovar dig att Jesus älskar dig och dog för dig precis lika mkt som för mig (Han har inga favoriter :P)! <3 Kramar till er alla! Amen! :)
You are more, you are everything!
Alla har vi misslyckats och alla fortsätter vi att misslyckas... Om och om igen begår vi dumma misstag och jag tror vi alla någon gång kommit till den punkten när vi vet att vi inte förtjänar förlåtelse och upprättande och där o då är det så lätt att ge upp, lägga sig ner och besegras för där o då är man just det - besegrad. Men grejen är ju att Jesus dog för just de stunderna, för att vi skulle kunna resa på oss igen, låta Honom skölja av det smutsiga, rena oss tills vi är spegelblanka igen och fullvärdiga Guds mest älskade barn! <3 Jag kan inte förklara för er hur många gånger jag varit där och bara velat lägga mig ner & ge upp, krypa ihop i en liten boll och försvinna, bara låtsas som att omvärlden inte finns - att jag inte finns, somna och aldrig vakna upp till mardrömen igen - tro mig, jag vet hur det känns att vara där, när jag skriver det här kommer minnena av de känslorna tillbaka otroligt starkt o jag sitter här med tårar i ögonen för jag vet hur ont det gör där! Och på ett sätt är det ett skönt ställe att vara på, man vill stanna där i självömkan o smärtan som man själv kan kontrollera hellre än att försöka ställa sig upp igen, ta ansvar för vad man gjort, förlåta sig själv (!) och riskera att ramla tillbaka ner när som helst. Men grejen är att det stannar inte där, det får inte stanna där, Jesus står där bredvid och skriker med allt Han har, med ögon som flödar över av sorg, kärlek, längtan och hopp: "Nej, Emma! Snälla, ge inte upp... Ser du inte, jag står ju precis här! Jag är ledsen att du känner dig så smutsig och ful och ovärdig men just för den skull, just för dig, dog jag på korset. Jag bar dina synder, även de du gjort denna gången och jag har all rätt att och vill inget hellre än att få tvätta dig ren, resa dig upp och fylla dig med min nåd, min kärlek, mitt hopp tills du blir så full att det rinner över... Emma, min älskade, vackra, fantastiska, skönaste - snälla, låt mig tvätta av och läka dig, jag vet att det gör ont men jag kan göra det bättre, snälla kom till mig... Se på mig, snälla, ser du mina ögon? Ser du att jag aldrig kommer skada dig, svika dig, lämna dig eller överge dig, jag kommer ALDRIG att ge upp för jag älskar dig och jag VET vilken skönhet och kapacitet du bär inom dig. Ge mig chansen så kommer jag att hela dig och upprätta dig så att du blir ännu vackrare än du var innan och om du faller igen så står jag kvar med samma löften och samma kärlek, jag förändras inte. Så snälla Emma, se upp på mig och ge mig ett ord som tillåter min hjälp - jag vill dig bara väl - kom min älskade, kom... <3" Det är sån Han är, min Jesus! Min vän, min älskade, min frälsare, min läkare, min Far, min kärlek, mitt liv, mitt allt... Han är (helt enkelt, finns inget bättre sätt o säga det på än hur Han själv sa det...) <3
Jag insåg inte alls att det skulle hamna här ikväll men som vanligt blir bloggandet som terapi för mig... Det rör upp känslor jag både vill och inte vill glömma, bearbeta, känna, tillåta. Och det finns mkt kvar ska ni veta men jag vet inte hur bekvämt det känns att skriva ner allt här just nu... Jag är inte ens säker på vad jag känner och det skulle kunna landa nån stans där jag inte vill så jag ska stanna här - i Hans kärlek och omsorg som jag på ett sånt fruktansvärt fattigt sätt försökt beskriva här. Grejen är att det går ju inte att beskriva det med ord, det måste upplevas, kännas... Åh vad jag önskar från djupet av mitt hjärta att vem av er som än läser detta skulle våga ge Gud chansen att visa sin kärlek och genom det få uppleva Guds kärlek ännu starkare än vad jag hittills har gjort för det finns inget som slår det! Min högsta längtan är att få uppleva Guds kärlek mer och mer, starkare och starkare, oftare och oftare för varje dag som går - jag längtar efter det mer än någonting annat! Jag längtar efter att känna Hans armar, Hans kärlek, trygghet, frid, omsorg, höra Hans röst uttala Hans kärlek över mig och bara få vara där - för alltid! Och kan ni tänka er, en dag kommer jag att få det, i evighet! :D Jag måste bara få avsluta med vad en vän sa till mig en gång när vi diskuterade relationer o kärlek, mm. Hon sa att ingenting varar för evigt så det är dumt att lova varandra evig kärlek, att man ska vara glad om man kan älska varandra större delar av livet. Nåt i den stilen ungefär... Men jag håller absolut inte med, det finns en kärlek som varar FÖR EVIGT och det är Guds kärlek och när det gäller kärlek här på jorden måste jag bara få påpeka att riktig kärlek inte är en känsla, den är ett beslut som tas varje dag! Ok, slutpredikat för idag ;) Saknar er underbara vänner där hemma <3 Ta hand om er o våga resa er igen och kasta er handlöst in i Guds famn o låt Hans kärlek fylla er fullt ut! Kram!
Tolkning, dans och tvättdag
Kära vänner, tolkningen igår var en succé! Iaf i min värld, vet inte vad de som lyssnade tyckte men vem bryr sig ;) Det gick skitbra! Han pratade så lugnt, långsamt, använde bra ord o bara ett bibelställe :D Jag var i himlen, på riktigt faktiskt ;) För jag har alltid tillträde dit iom det Jesus gjorde för mig :) Det ni, det är rätt grymt o ha tillträde till kungars kungs tron varje minut, varje dag för en privat audiens ;) Nej men oj, hörrni, vilken bra kväll det var! Lovsången var fantastisk, stämningen på topp, iaf nästan (:P) och predikan var bara så sann o kärleksfull och efter den fick så många av undomarna möta Guds kärlek o frid när ungdomsledarna bad för alla som ville - det blir inte mkt bättre :) Jag är så nöjd o så glad!
Så i förmiddags gick jag upp redan vid halv elva (för mig är det tidigt en lördag :P det är min sova ut dag i vanliga fall) o var på LO vid tolv för att testa på en lovsångsdans-workshop som jag sett en lapp om. När jag 3 min i tolv klev in var det dötomt! Bara jag och Helena (tror jag :P) - hon som skulle hålla i workshopen men efter en kvart hade det iaf dykt upp 2 till så vi körde igång o efter en stund till dök en till kvinna upp och det blev ett riktigt roligt danspass. Vi dansade nån blandning mellan balett (! :P) och jazz som för mig påminde mkt om vad som kallas fridans i tv ;) Det var riktigt bra! Vi dansade en koreografi till Here I am to worship o improviserade lite till några Michael W Smith låtar :) Helena var jätteduktig o la det på våran nivå o hjälpte oss komma in i dansen :) Vi hade 1½ roliga timmar innan vi sa hejdå o åkte hem. Det var så varmt att jag inte behövde ha varken mössa, vantar eller halsduk - rena sommarvärmen ju :P - o det har nog inte hänt på nån månad :)
Nu ska vi snart gå ner till tvättstugan o stuva in vår tvätt i maskinerna där o få lite rena kläder igen, jag har levt på gränser de senaste dagarna :P Det blir lätt så när man försöker boka typ varannan vecka men sen glömmer bort o det går lite fler dar än man tänkt o sen står man här med bara ett par trosor o inga rena tights ;) Menmen, snart är det åtgärdat. Det är iaf roligt på ett sätt för man tvingas ta på sig kläder man inte brukar använda när ens favoriter ligger i tvätten o då återupptäcker man vissa plagg :)
Jag saknar alla er där hemma ska ni veta, känns så konstigt att ni inte delar allt det här med mig... O nästan ännu konstigare att livet hemma i Finpan o Sonken bara rullar på utan mig ;) Ni ska veta att jag älskar att höra från er så skriv vad ni än vill o ni kan vara säkra på att det uppskattas o besvaras så fort jag hinner :) Ta hand om er nu o njut av helgen! Kram på er!
v.42
Sen cyklade jag hem och åt lunch o styrde lite nån timme innan det var dags att ge sig av igen. Jag hoppade på cykeln och satte sikte på Lilla Djurgården, på väg ut mot Sävja (typ 30 min på cykel) och Elina & Maggie och en massa annat folk för en fantastisk spelkväll! Det blev en grym kväll med massa fika, massa partyalias, massa skratt, massa glädje o massa vänner :D Att sen cykellyset la av efter 100m på vägen hem kan jag leva med efter den kvällen ;)
I måndags hade vi ämnet Israel för första gången, ett ämne jag tror kommer bli superintressant! Jag har så dålig koll på Israel, dess historia o alla konflikter som pågår där idag men jag förvånas över hur mkt fördomar jag ändå lyckats snappa upp och hur många förvridna sanningar jag köpt. Det ska bli intressant att få lära sig hur situationen eg är, hur Israel växt fram och vad de gjort rätt/fel men hur de ändå svartmålas i nästan varenda svensk tidning. Det är ett ämne jag tror kommer uppröra människor men som just därför är så viktigt för Israel är Guds utvalda land, ingen kristen kan förneka det i Bibeln, judarna är Guds utvalda folk - Gud tar inte tillbaka sina löften till sitt folk bara för att Jesus har kommit och öppnat vägen till Gud o även ickejudar har fått erbjudandet att bli Hans barn. Dessutom är det befäst starkt i Bibeln att Israel är judarnas land och ännu mer att Jerusalem är deras stad, Guds heliga stad - så är det bara. På kvällen sen hade vi cellgruppen i kyrkan med andra cellgrupper för att delta i en inspirationskväll som hette "Uppsala - ditt missionsfält" som handlade om utsatta i Uppsala, församlingens olika arbeten i Uppsala (som tex arbetet med hemlösa, flyktingbarn, invandrarfamiljer, mm) - grymt fint var det o gratis kaffe ;D
I tisdags avslutade vi sedan ämnet bön med två riktigt bra lektioner och ett avslutande test för att se att vi varit vakna på lektionerna och läst kurslitteraturen.
På onsdagen hade vi sen Helande vilket var givande och intressant.
Igår hade vi sen Evangelisation med pastor Janne Blom (det är egentligen Joakim Lundqvists ämne men han släppte in Janne för att han skulle få ge oss mera praktisk undervisning) som pratade om församlingens evangelisationsarbete och hur man i praktiken evangeliserar - väldigt givande och intressant :)
Och idag hade vi Den troendes auktoritet med fantastiska Johnny :D Ojojoj, det var bra ska ni veta ;) Han är så bra på att göra det verkligt och personligt att Jesus faktiskt har givits ALL makt i himmelen o på jorden - och att vi med Honom har all auktoritet :) ja ni, svårförklarat, man måste nästan varit där... sorry ;)
Nu ska jag snart iväg på ungdomsmöte i kyrkan, jag ska faktiskt tolka predikan till eng ikväll - nervöst! Det är bra mkt svårare än man kan tro ;)
Just det! Jag glömde ju berätta veckans händelse ;D I onsdags morse när jag cyklade till skolan kom jag fram till en högersväng där man svänger runt en häck och jag cyklade ju redan på hö sida som man ska på en kombinerad gång o cykelväg så att man ska möta de gående på samma sida o andra cyklar på andra sidan. När jag nu kommer fram till hörnet så i sista sekund kommer två killar i 12-14 års-åldern runt hörnet på häcken på MIN sida! De syns så sent att jag bara har tid att reagera en gång o min reaktion är att väja mot häcken så jag hamnar så långt in på min sida som möjligt ist för att åka mellan dem, problemet är att den ena killen väjer utåt men den andra väjer innåt mot häcken!! Ingen av oss hinner reagera igen, inte ens bromsa, innan vi kör rätt in i varandra! Jag hinner tänka "åh, nej, asfalt, det här kommer göra ont" innan jag landar på killen o hans cykel o inser att "nämen, det här blir ju rätt mjukt" (helt fantastiskt roligt så här i efterhand ;D) och sen blir min nästa tanke när jag insett att jag inte dött eller nåt att "åh nej!! Jag mosar honom!:O" så jag skyndar att resa mig upp och vi borstar av oss, konstaterar att vi är ok, ber om ursäkt, han rätar upp mitt styre o cyklar sen vidare, jag rättar till framhjulets stänkskydd som hamnat snett o åkt in i hjulet o cyklar sen lite skakad sista biten till skolan o hinner precis i tid!! När sen lovsången kommer igång o jag ska ställa mig upp inser jag hur ont jag har i höften o på vä lår o ser genom mina tights att jag blöder lite på låret men att det klarar sig till rasten så jag står så still jag kan för att det inte ska göra ont (:P) o sjunger 1a lovsången. Sen kände jag verkligen hur adrenalinet gick ur mitt system i takt med att smärtan ökade (alltså, jag hade inte asont men det började kännas mer o mer) och huvet började snurra efter kicken, chocken o allt sånt så jag insåg att jag nog behövde sitta ner o dricka lite vatten ;P Så det gjorde jag o sen mådde jag bra :) Jag har drygt 5 blåmärken för att bevisa min 1a krock nånsin (:P) och ett rejält blåmärke/sår/lårkaka heter det nog på vä låret som smärtar lite grann men jag är mest fashinerad knäppt nog - jag som aldrig skadar mig :P Jag har aldrig haft så här många blåmärken på en gång ;D
Nehe, hörni, nu måste jag dra :) Jag uppskattar så mkt att höra från er och det vore skitkul om ni kommenterade lite frågor eller nåt så jag har nått o skriva om som jag vet att ni vill höra om :) Love u all! over and out...
Gud och jag <3
Hej där! Jag känner mig väldigt inspirerad att skriva till er men jag vet verkligen inte vad jag ska skriva om så det här kan nog bli ett konstigt inlägg ;) Jag har läst en ruggigt bra bok den senaste veckan, inte den jag nämnde sist dock, mkt läsande på en gång ;) Nej, den här boken heter Svar direkt och är skriven av Christer Linebäck, en Livets Ord:are som har rest runt i mer än 10 år och pratat kristendom med gymnasieelever på de skolor han fått komma till. Det speciella med denna man är att han inte bara kommit dit för att lära eleverna vad kristendom är utan verkligen kommit för att lära sig, möta dem där de är och presentera dem för Jesus och svara så got han kan på ALLA deras frågor. Alla som gått på gymnasiet vet vilken enorm uppgift det är att svara på alla skämtsamma, provocerande, svåra och ärliga frågor som gymnasieungdomar kan ställa. Detta har väckt mkt känslor i mig, jag har skrattat med författaren, kännt igen mig men också verkligen berörts av hans ärlighet och ödmjukhet. Ofta säger samhället själva men även kyrkan att ungdomar idag inte vill höra om Jesus och använder det som en ursäkt för att inte prata äkta kristendom. För äkta kristendom är inte bibliska myter, etik, moral, lagar, regler, söndagförmiddagsmöten, kyrkkaffe eller ens en religion - den är en relation! Att lära känna Jesus, den levande Guden! Det är vad det handlar om... Privilegiet att få lära känna sin pappa, sin skapare, sin frälsare, sin Gud. Han som är kärlek, härlighet, helig, rättfärdig, nådefull, förlåtande, mild, evig, närvarande överallt, allvetande, skaparen som skapar ur intet, livgivaren, vår Far, vår bästa vän - min bästa vän!
Boken tar upp de svåra frågorna som alltid ställs av ifrågasättande, kritiska (med all rätt) och nyfikna ungdomar. Frågor om synd, homosexualitet, abort, äktenskap, sex, evighet, himmel, helvete, frälsning, helande, förlåtelse, demoner, djävulen, Den Helige Ande, tungotal och allt möjligt annat. Ämnen som vi kristna ofta flyr ifrån för att det blir så obekvämt att inte tycka som samhället säger att man "ska" tycka. Den får mig många gånger att skämmas för att jag förminskar, förändrar, undviker eller bortförklarar universums bästa och absolut viktigaste person - Jesus!! Han som är den viktigaste personen i mitt liv! Jag menar, om min man eller ännu bättre mitt barn kom på tal så skulle jag ju aldrig undvika att prata om någon jag älskar så högt, jag skulle skryta gärnet, beskriva alla dennes kvaliteter och positiva sidor och försöka övertyga dig om att han/hon är världens bästa! Så varför gör jag inte det när det gäller Jesus - Han är ju ännu bättre!! Och Han har ju dessutom bett mig berätta om Honom så att andra kan få lära känna Honom och umgås med Honom, ta del av Hans välsignelser och finna livets mening. Kära nån vad jag kan vara korkad ibland ;) Det svåra är kanske att Han är så svår att beskriva eftersom Han inte är en vanlig människa, Han är ju lixom Gud... :P Men grejen är, som nån sa, att bara för att man inte vet allt om någon så betyder det ju inte att personen inte finns eller kan älskas ändå :) Sen är det ju svårt att beskriva hur man upplevt Gud men är inte kärleken också svår att beskriva? Den måste ju upplevas för att förstås! Jag kan ju aldrig förstå exakt hur en mamma älskar sitt barn förän jag får ett eget barn eller beskriva kärleken inom ett äktenskap innan jag själv känt den och då endast för ngn som upplevt samma kärlek som jag. Eller hur? Precis så tycker jag att det är med Gud, jag kan inte beskriva Honom bättre än Han själv beskriver Sig i Bibeln, jag kan aldrig bevisa att Han finns eller beskriva vad jag upplevt så att du börjar tro på Honom. Han måste få röra vid dig personligen för att ni ska kunna ha en egen relation, du kan aldrig leva på min kärlek, relation eller upplevelser med Honom. Du behöver möta Honom själv för att fatta :) Jag kan bara intyga vad Han betyder för mig och varmt rekommendera att ge Honom en ärlig chans att visa dig vem Han är och hur mkt Han älskar dig. Nästan varje dag (spec nu på bibelskolan) upptäcker jag nya saker om Honom, spec om Hans kärlek. Jag börjar mer och mer förstå att jag aldrig någonsin kan betala tillbaka en sån gåva som Han har gett mig utan att det bästa jag kan göra är att bara ta emot, älska Honom tillbaka med så mkt (vilket är patetiskt lite eg) kärlek jag har och ge vidare Hans kärlek o gåva till alla jag möter. Det är ingen lätt uppgift och jag misslyckas jämt men om jag jämför det med vad Han gjorde för mig på korset så blir även det lilla jag kan ge så värdefullt.
Det kan vara svårt att förstå vad Jesus faktiskt gjorde innan, på o efter korset men jag ska ge min lilla förståelse för det. Han blev sviken av en av sina 12 närmaste vänner, övergiven och tom förnekad av alla andra vänner Han hade här på jorden, anklagad för att ha hädat (vanhelgat) sin egen Pappa utan att svara emot, oskyldigt dömd till den grymmaste avrättningsmetod som fanns på den tiden (korsfästelse), sviken & dömd av hela folket, brutalt piskad, hånad, sparkad, slagen, bespottad, fick en törnekrona som hån mot Hans makt (o Han hade makt ska ni veta - Guds ende Son, hallå!), tvingades bära sitt eget kors (avrättningsmedlet), spikades genom handflatorna och fötterna (!) fast på ett kors och lämnades där HÄNGANDES i obeskrivlig smärta, hånad & pressad att använda hela himlens makt för att befria Sig själv. Men detta var ändå inte det värsta, Han hade fortfarande Sin Far, Sin Gud som Han känt i evighet och under hela sitt liv på jorden, som Han hade en perfekt gemenskap med som aldrig brutits och som var värd mer än allt annat tillsammans för Honom. MEN när Jesus tog våra synder på Sig (allt korkat, dumt, fult, äckligt, elakt, grymt, smutsigt, ovärdigt jag+alla andra världens människor någonsin sagt, tänkt eller gjort - medvetet som omedvetet) och våra sjukdomar och smärtor o allt ont som synden fört med sig DÅ kunde inte Hans pappa Gud umgås med Honom längre. Han kunde inte ens se på Honom, tala med Honom, inget! All kontakt med Fadern bröts! Och Jesus var förtvivlad, Han hade förlorat ALLT! Alla sina vänner, alla sina rättigheter, sin renhet, sin frihet, Sin Far - allt! Hela Han var sönderslagen (det står att människor inte ens kunde titta på Honom och Hans sår står inte i plural, hela Han var ett sår!) och förkrossad och Han kunde när som helst ha sagt "NEJ, nu är det nog. De förtjänar det inte" o klivit ner från korset, gett tillbaka våra synder o all annan skit o åkt upp till himmelen - Han hade ALL rätt för det är vi som gjort fel, inte Han, Han var helt syndfri o ren... MEN, Han valde att hänga kvar på korset o ropa ut Sin förtvivlan "Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?", be för sina avrättare att Gud skulle förlåta dem och sedan ge upp andan och gå ner i dödsriket för att slåss mot Satan! Jag är övertygad att trots att det inte är rättvist eller logiskt eller att jag på ngt sätt förtjänade det - att Han tänkte på mig där på korset, såg mig framför sig och tänkte "Det är värt det för det här ger Emma chansen att en dag säga 'ja tack' och ta emot min gåva så att hon kan bli räddad och få umgås med mig. Att få lära känna henne & rädda henne till min kärlek, nåd o frid är värt allt och jag skulle gärna göra det en gång till om det var vad som krävdes för att hon skulle kunna bli ren & fri så att jag kan umgås med henne en dag och för evigt". Och i fullkomlig kärlek, glädje fast i sitt livs svåraste stund deklarerade Han sanningen, det ultimata budskapet - "Det är fullbordat!" Och sen dog Han, för mig, för dig, för alla. Inte för att vi förtjänade det, längtade efter det, bett Honom om det eller ens efteråt accepterade det utan för att Han älskar! Mig, dig och alla människor som Han skapat till Sin avbild för att älska överflödande och förhoppningsvis vinna kärlek från. Det var Hans enda syfte, motiv - att öppna vägen till Honom själv så att Han kunde ge oss konsekvenserna/välsignelserna av Hans kärlek och Hans hopp var att vi skulle älska Honom tillbaka.
Jag kan inte beskriva det på något annat sätt än att Han är mitt allt! Han är mitt liv, Han är min kärlek, min Pappa, min frälsare, min bästa vän och jag förtjänar Honom inte alls men jag tar ödmjukt emot allt Han dog för att ge mig :) O allt gott jag försöker göra/ha/bli är en respons på allt Han ger mig :) Jag älskar Honom för att Han har älskat mig, så enkelt är det bara :) Han är helt enkelt, som Han själv uttrycker det ;) Han är... <3
Här är ditt liv! ;)
Hej! ok, kära vänner, nu ska jag försöka sätta ord på allt underbart jag upplever här i Uppsala :) Sitter just nu och njuter av Livets Ords ungdomars senaste skiva Låt din vilja ske med helt fantastiska låtar skrivna av helt fantastiska vanliga svenska ungdomar till en fantastisk Gud. Tar en paus i läsandet av Grunden för vår tro - Ulf Ekman som behöver läsas klart denna vecka :) Den hör till ämnet Trons grunder, logiskt nog ;) , där vår lärare är Simon Ahlstrand, en sjukt skön Östgöte som får mig att känna mig som hemma ;)
Åh, kära nån, jag sitter här och kan inte sluta skratta, jag känner mig som en av tjejerna på Bibelskolan som inte kunde sluta le igår och sa att hennes kinder började göra ont :) Ok, jag ska ta mig samman annars kommer jag snart få spänningshuvudvärk av allt leende ;)
Jag njuter som sagt till fullo av att vara här :) Det enda molnet på min himmel nu förutom att jag ibland saknar alla er en hel del är att jag inte fixat nåt jobb än men inte ens det känns särskilt jobbigt :) Gud är bara så grym ska ni veta! Han har redan gjort så mkt mer än jag hade planerat ;) blir det inte alltid så när Gud är inblandad? :P
Kära nån hörni, lyssna in denna skivan alltså! Den är så fantastisk! Låt din vilja ske - Livets Ord Youth.
Ok, ni kanske vill veta hur mina dagar ser ut:
06.36 Klockan ringen - Emma snoooozar ;)
06.45 klockan ringer för andra ggn o Emma går upp äter frukost, läser nåt bibelkapitell eller nån kurslitteratur och gör iordning sig.
ca 07.35 Emma försöker lämna huset i tid för att hinna få ut cykeln och ta sig till skolan i tid ;)
ca 07.53 Emma anländer till LOBC (Livets Ords BibelCenter) förhoppningsvis i tid och låser cykeln, skyndar in, fyller upp vattenflaskan, sätter på sig namnskylten, hälsar glatt (eller ibland stressat :P) på mötesvärdarna och letar sig fram till vä sidans 5e rad o stol 5 - Emmas plats ;)
08.00 Alla har förhoppningsvis hunnit i tid och dörrarna stängs och lovsången drar igång för fullt :D
ca 08.20 Lovsången övergår i bön som leds av dagens lärare i svenska ettan (det finns 3 klasser: sv ettan, internationella ettan och tvåan) som även så småningom läser upp spec böneämnen som också tas med i bönen och alla fantastiska tacksägelseämnen! :D
08.45 Dagens första lektion börjar och int ettan & tvåan skickas iväg till sina respektive klassrum.
09.35 "20 minutersrasten"! :) Dags för kaffe, smörgås, frukt eller annat fika :D
09.55 Andra lektionen
10.45 "5 minutersrasten"
10.50 Tredje och sista lektionen
11.40 Slut på LOBC för dagen
men... ;)
12.15 (Efter att ha fått ngt i magen) Böneskolan startar! (en frivillig men ack så underbar chans till en timmes vackert flödande bön och lovsång :D Jag letar mig nog dit iaf 3-4 ggr per vecka o jag ångrar mig aldrig)
13.15 Slut på böneskolan och dags att cykla hem för att laga mat eller ngt annat duktigt/mindre duktigt ;) Kanske hitta på ngt roligt till kvällen.
Så ser mina dagar ut kära vänner :) Och dessutom tillkommer ju så klart mer bibelläsning, bön, kurslitteratur, toppenhäng, tolkning (vissa fredagar på ung mötena), Söndax (söndagsskola - varannan vecka), mötesvärdande (var 4e vecka blir det 45 minuter tidigare mornar), cellgrupp (tisdagar) och möten (ons - kvällsmöte, fre - ungdomsmöte, sön - gudstjänst) så jag har rätt fullt upp helt enkelt :)
Om ni undrar över undervisningen så kan jag meddela att vi än så länge har haft följande ämnen: Bibeln, Trons grunder, Bön, Lovsång, Guds egenskaper och karaktär, Helande, Övervinnande tro, Evangelisation. Hoppas jag ite missat ngt nu ;)
Nej hörreni, nu måste jag äta kvällmat innan jag ska försöka hitta ut till vårt cellgruppsledarpar i Gamla Uppsala :) Har ni frågor - ställ dom, saknar ni mig (tro mig jag saknar er) - hör hemskt gärna av er, sugna på att se Jesus Culture eller nåt annat grymt på Youth 2011 - kom hit o träffa mig på köpet ;) Ta hand om er! Kram <3
Surprise! I'm back ;)
glömde bädda in videon, sorry ;) Här kommer den :)
Songs that reflects my heart at the moment
http://youtu.be/27KfKpmq9GQ
The ups and the downs is what makes us who we are...
I guess pretty much this entire year has been about questioning the things I believe in and stand for, things that have been obvious... well, just everything has been reevaluated. And I guess a lot of it is because I've grown up in a christian home and gone to church all my life and never tried anything else. I've never had a before and an after, never experienced that life changing decision of saying yes to Jesus... It's just always been there and I've never really questioned it until this year. And it has not been an easy year, I can tell you that... But at the same time it's been amazing! I've learned so much about myself and God, I've applied to a music/worship DTS in NZ and will be going there in just a few weeks and I've learned that it's ok to doubht, that it doesn't mean you don't believe or that you're not allowed to spend time with God during the hard times. I've experienced God in so many new ways and I've felt His love in ways that I never thought I'd be able to! But there has been lots of pain too, lots of it... Pain I never thought I would feel... So now I'm getting ready to go to YWAM Pursuits and spend five months with God, clearing things out. And it's gonna hurt, it's gonna be so hard and I'm gonna cry more than ever - I have no doubhts about that - BUT IT'S GONNA BE WORTH IT!
Over and out...
Inspiring and touching lyrics...
You made a rebel of a careless man's careful daughter
You are the best thing that's ever been mine
Flash forward and we're taking on the world together
You learn my secrets and you figure out why I'm guarded
You say we'll never make my parents' mistakes
You saw me start to believe for the first time
Braced myself for the goodbye
'Cause that's all I've ever known
Then you took me by surprise
You said I'll never leave you alone
every time I look at you, it's like the first time
- "Mine"
Drop everything now
Meet me in the pouring rain
Kiss me on the sidewalk
Take away the pain
'Cause I see, sparks fly whenever you smile
Give me something that'll haunt me when you're not around
My mind forgets to remind me
You're a bad idea
I'm on my guard for the rest of the world
But with you I know it's no good
Won't you whisper soft and slow?
I'm captivated by you, baby, like a firework show
- "Sparks fly"
So this is me swallowing my pride,
Standing in front of you saying, "I'm sorry for that night,"
And I think about summer, all the beautiful times,
I watched you laughing from the passenger side.
Realized that I loved you in the fall.
how you held me in your arms that September night --
The first time you ever saw me cry.
Maybe this is wishful thinking,
Probably mindless dreaming,
But if we loved again, I swear I'd love you right.
I'd go back in time and change it but I can't...
-"Back to December"
I hear the preacher say
"Speak now or forever hold your peace
There's the silence, there's my last chance
I stand up with shaking hands, all eyes on me
Horrified looks from
Everyone in the room
But I'm only looking at you.
I am not the kind of girl
Who should be rudely barging in
On a white veil occasion
But you are NOT the kind of boy
Who should be marrying the wrong girl!
-"Speak now"
Counting my footsteps praying the floor won't fall through again
And my mother accused me of losing my mind
But I swore I was fine
I lived in your chess game, but you changed the rules everyday
Don't you think nineteen's too young to be played with?
Your dark twisted games when I loved you so
I should've known...
I took your matches before fire could catch me
So don't look now
I'm shining like fireworks over
Your sad, empty town
-"Dear John"
You, with your words like knives and swords and weapons that you use against me
You have knocked me off my feet again got me feeling like I'm nothing
You, with your voice like nails on a chalkboard, calling me out when I'm wounded
You can take me down with just one single blow...
Someday I'll be big enough so you can't hit me
You, have pointed out my flaws again as if I don't already see them
I'll walk with my head down trying to block you out 'cause I'll never impress you
I just wanna feel okay again
I'll bet you got pushed around, somebody made you cold
But the cycle ends right now 'cause you can't lead me down that road
-"Mean"
I used to think one day we'd tell the story of us
How we met and the sparks flew instantly
People would say they're the lucky ones
I used to know my spot was next to you
Now I'm searching the room for an empty seat
So many things that I wish you knew
So many walls up, I can't break through
Now I'm standing alone in a crowded room...I was losing my mind when I saw you here
But you held your pride like you should have held me
I'd tell you I miss you, but I don't know how
I've never heard silence quite this loud
-"The story of us"
Your little hands wrapped around my finger
And it's so quiet in the world tonight
Your little eyelids flutter 'cause you're dreaming
So I tuck you in, turn on your favorite night light
To you, everything's funny
You got nothing to regret
I'd give all I have, honey
If you could stay like that
Oh, darling, don't you ever grow up, don't you ever grow up
Just stay this little
Oh, darling, don't you ever grow up, don't you ever grow up
It could stay this simple
I won't let nobody hurt you
Won't let no one break your heart
No, no one will desert you
Just try to never grow up...
No one's ever burned you
Nothing's ever left you scarred
And even though you want to
Just try to never grow up
I just realized everything I have
Is someday gonna be gone
I wish I'd never grown up
Oh, I don't wanna grow up, wish I'd never grown up
Could still be little
Oh, I don't wanna grow up, wish I'd never grown up
It could still be simple
-"Never grow up"
There I was again tonight, forcing laughter, faking smiles
Same old, tired place lonely place
Walls of insincerity, shifting eyes and vacancy
Vanished when I saw your face
All I know is I was enchanted to meet you
This night is flawless, don't you let it go
I'm wonder-struck, dancing around all alone
I'll spend forever wondering if you knew
I was enchanted to meet you
This is me praying that
This was the very first page, not where the storyline ends
My thoughts will echo your name until I see you again
Please don't be in love with someone else
Please don't have somebody waiting on you
-"Enchanted"
I guess you really did it this time
Left yourself in your warpath
Lost your balance on a tightrope
Lost your mind tryin' to get it back
Wasn't it easier in your lunchbox days?
Always a bigger bed to crawl into
Wasn't it beautiful when you believed in everything
And everybody believed in you?
Who you are is not where you've been, You're still an innocent...
Did some things you can't speak of
But at night you live it all again
Wasn't it easier in your firefly catchin' days?
And everything out of reach, someone bigger brought down to you
Wasn't it beautiful runnin' wild 'til you fell asleep
Before the monsters caught up to you?
It's alright, just wait and see
It's okay, life is a tough crowd
Who you are is not what you did
You're still an innocent
Everyone of us has messed up too
I hope you remember
Today is never too late to be brand new
Lost your balance on a tightrope
It's never too late to get it back
-"Innocent"
Can't breathe whenever you're gone
Can't turn back now, I'm haunted
He would try to take away my pain
And he just might make me smile
But the whole time I'm wishing he was you instead
Oh, I'm holding my breath
Won't see you again
Something keeps me holding on to nothing
- "Haunted"
The words that you whispered for just us to know
You told me you loved me so why did you go...away
Now I'll go sit on the floor wearing your clothes
All that I know is I don't know
How to be something you miss
Never thought we'd have a last kiss
Never imagined we'd end like this
Your name, forever the name on my lips
I do remember the swing of your step
The life of the party, you're showing off again
And I roll my eyes and then you pulled me in
I'm not much for dancing but for you did
Because I loved your handshake, meeting my father
I love how you walk with your hands in your pockets
How you'd kiss me when I was in the middle of saying something
There's not a day I don't miss those rude interruptions
So I'll watch your life in pictures like I used to watch you sleep
And I'll feel you forget me like I use to feel you breathe
I never planned on you changing your mind
- "Last kiss"
The night you danced like you knew our lives
Would never be the same
You held your head like a hero
On a history book page
It was the end of a decade
But the start of an age
Long live the walls we crashed through
While the kingdom lights shined just for me and you
I was screaming, long live all the magic we made
All the years that we stood there on the sidelines
Wishing for right now
The cynics were outraged
Screaming, this is absurd
'Cause for a moment a band of thieves
In ripped-up jeans got to rule the world
Bring on all the pretenders, I'm not afraid
Long live all the mountains we moved
I had the time of my life fighting dragons with you
Take a moment
Promise me this
That you'll stand by me forever
But if God forbid fate should step in
And force us into a goodbye
If you have children someday
When they point to the pictures
Please tell them my name
Tell them how the crowds went wild
Tell them how I hope they shine
Long live the walls we crashed through
I had the time of my life with you
- "Long live"
Thanks Taylor :) More to come people... Much more ;)
Taylor Swift
Så se till att youtub:a eller spotify:a de här låtarna med Tylor Swift:
Mine
Innocent
Never grow up
Inchanted
You belong with me
Back to december
Speak now
Kanske lägger till några när jag har skivorna framför mig och kan komma ihåg alla som är extra grymma ;)
Ps. Musikvideosarna till vissa av de är otroligt bra så kolla in dom som finns :) ds
Kram på er!
