You are more, you are everything!

Är helt förundrad över denna träffsäkra text och video... wow... Tack kära syster för tipset <3 Snälla ni, ta 4 min och lyssna, läs & ta in den. Tack :)



Alla har vi misslyckats och alla fortsätter vi att misslyckas... Om och om igen begår vi dumma misstag och jag tror vi alla någon gång kommit till den punkten när vi vet att vi inte förtjänar förlåtelse och upprättande och där o då är det så lätt att ge upp, lägga sig ner och besegras för där o då är man just det - besegrad. Men grejen är ju att Jesus dog för just de stunderna, för att vi skulle kunna resa på oss igen, låta Honom skölja av det smutsiga, rena oss tills vi är spegelblanka igen och fullvärdiga Guds mest älskade barn! <3 Jag kan inte förklara för er hur många gånger jag varit där och bara velat lägga mig ner & ge upp, krypa ihop i en liten boll och försvinna, bara låtsas som att omvärlden inte finns - att jag inte finns, somna och aldrig vakna upp till mardrömen igen - tro mig, jag vet hur det känns att vara där, när jag skriver det här kommer minnena av de känslorna tillbaka otroligt starkt o jag sitter här med tårar i ögonen för jag vet hur ont det gör där! Och på ett sätt är det ett skönt ställe att vara på, man vill stanna där i självömkan o smärtan som man själv kan kontrollera hellre än att försöka ställa sig upp igen, ta ansvar för vad man gjort, förlåta sig själv (!) och riskera att ramla tillbaka ner när som helst. Men grejen är att det stannar inte där, det får inte stanna där, Jesus står där bredvid och skriker med allt Han har, med ögon som flödar över av sorg, kärlek, längtan och hopp: "Nej, Emma! Snälla, ge inte upp... Ser du inte, jag står ju precis här! Jag är ledsen att du känner dig så smutsig och ful och ovärdig men just för den skull, just för dig, dog jag på korset. Jag bar dina synder, även de du gjort denna gången och jag har all rätt att och vill inget hellre än att få tvätta dig ren, resa dig upp och fylla dig med min nåd, min kärlek, mitt hopp tills du blir så full att det rinner över... Emma, min älskade, vackra, fantastiska, skönaste - snälla, låt mig tvätta av och läka dig, jag vet att det gör ont men jag kan göra det bättre, snälla kom till mig... Se på mig, snälla, ser du mina ögon? Ser du att jag aldrig kommer skada dig, svika dig, lämna dig eller överge dig, jag kommer ALDRIG att ge upp för jag älskar dig och jag VET vilken skönhet och kapacitet du bär inom dig. Ge mig chansen så kommer jag att hela dig och upprätta dig så att du blir ännu vackrare än du var innan och om du faller igen så står jag kvar med samma löften och samma kärlek, jag förändras inte. Så snälla Emma, se upp på mig och ge mig ett ord som tillåter min hjälp - jag vill dig bara väl - kom min älskade, kom... <3" Det är sån Han är, min Jesus! Min vän, min älskade, min frälsare, min läkare, min Far, min kärlek, mitt liv, mitt allt... Han är (helt enkelt, finns inget bättre sätt o säga det på än hur Han själv sa det...) <3

Jag insåg inte alls att det skulle hamna här ikväll men som vanligt blir bloggandet som terapi för mig... Det rör upp känslor jag både vill och inte vill glömma, bearbeta, känna, tillåta. Och det finns mkt kvar ska ni veta men jag vet inte hur bekvämt det känns att skriva ner allt här just nu... Jag är inte ens säker på vad jag känner och det skulle kunna landa nån stans där jag inte vill så jag ska stanna här - i Hans kärlek och omsorg som jag på ett sånt fruktansvärt fattigt sätt försökt beskriva här. Grejen är att det går ju inte att beskriva det med ord, det måste upplevas, kännas... Åh vad jag önskar från djupet av mitt hjärta att vem av er som än läser detta skulle våga ge Gud chansen att visa sin kärlek och genom det få uppleva Guds kärlek ännu starkare än vad jag hittills har gjort för det finns inget som slår det! Min högsta längtan är att få uppleva Guds kärlek mer och mer, starkare och starkare, oftare och oftare för varje dag som går - jag längtar efter det mer än någonting annat! Jag längtar efter att känna Hans armar, Hans kärlek, trygghet, frid, omsorg, höra Hans röst uttala Hans kärlek över mig och bara få vara där - för alltid! Och kan ni tänka er, en dag kommer jag att få det, i evighet! :D Jag måste bara få avsluta med vad en vän sa till mig en gång när vi diskuterade relationer o kärlek, mm. Hon sa att ingenting varar för evigt så det är dumt att lova varandra evig kärlek, att man ska vara glad om man kan älska varandra större delar av livet. Nåt i den stilen ungefär... Men jag håller absolut inte med, det finns en kärlek som varar FÖR EVIGT och det är Guds kärlek och när det gäller kärlek här på jorden måste jag bara få påpeka att riktig kärlek inte är en känsla, den är ett beslut som tas varje dag! Ok, slutpredikat för idag ;) Saknar er underbara vänner där hemma <3 Ta hand om er o våga resa er igen och kasta er handlöst in i Guds famn o låt Hans kärlek fylla er fullt ut! Kram!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0