Besvikelse & Hopp

Är helt otroligt besviken... Hur kan man bli så dum!? Hur kan man ge efter varje gång, hur kan man vara så svag?! Vill skrika rakt ut! Vill bara sjunka ihop i en hög och försvinna! Vill ge upp...

Det var någon som en gång sa "att ge upp är inte ett alternativ" och jag vet ju att han har rätt så jag försöker... Men jag känner mig som världshistoriens största idiot och förlorare... Och det värsta är att jag alldeless strax kommer ta tag i mitt liv igen och gå vidare, "glömma" det här och låtsas som att jag är okej, att jag mår bra, att jag är den perfekta människan som folk tror att jag är och bara stoppa undan alla mörka hemligheter... Jag vill lida, jag vill ha rättvisa, jag vill ta ansvar för saker jag gör fel och straffas för dem... Men det funkar inte så för det finns en som har tagit alla mina fel på sig, som dog för att jag skulle bli förlåten och som vägrar lämna mig i smutsen och som fortsätter att plocka upp mig varje gång jag faller bara för att Han älskar mig. Han heter Jesus... Han vägrar att straffa mig, det enda Han kräver är att jag ångrar mig och ber om förlåtelse... Han kommer aldrig att sluta älska mig och inget jag gör eller inte gör kommer någonsin att göra att Han älskar mig mer eller mindre... Det är den Gud jag tror på, den jag älskar och den jag jobbar på att lämna mitt liv till varje dag...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0